London

Jag håller på att planera min & mams "kanske" London-resa som vi möjligen ska göra i sommar. Det här är vad jag har skrivit upp än så länge av allt jag vill göra;

Musik/ musikaler;
Mcfly
The lion king
Wicked

Sevärdheter/ aktiviteter;
London eye
Båttur på Themsen
Busstur genom staden
Towern
Tower bridge
Millenium bridge
Madame Tussads
Abby road
Big Ben
House of parliament (från andra sidan)
Westminister abbey
Buckingham palace
St Pauls Cathedral
Tate Modern
Kings cross
The Brittish museum

Ställen;
Notting hill
Carnaby street
Hyde park
Portobello road
Portobello road market
Covent garden
Covent garden market
China town
Camden town
Camden market
Abby road
Kings cross

Affärer;
Harrods
Hamleys
Disney store
Waterstones
Marks & Spencer
Liberty


L♥ve




Home is where the heart is.

I drömmarnas värld.
Deppig.
McFLY, Home is where the heart is.


God morgon.

Gud, vad jag längtar tillbaka till London. Jag känner mig helt tom här inom mig, en tomhet som inte fanns där när jag var i London. Jag fick känna mig helt fri i en hel vecka, något jag inte kan göra här hemma i Kiruna. I Kiruna känner man typ hälften av stans alla människor och hälften av stans alla människor känner dig. Men i London. I London är man totalt anonym. Det finns inte en enda människa som känner en, och det gör att man känner sig så avslappnad och lugn.
Jag saknar allting med London. Jag saknar stressen. Jag saknar dom Engelska människorna. Jag saknar att man höll på att bli överkörd varenda gång man skulle gå över vägen. Jag saknar tunnebanan. Jag saknar att folk ber om ursäkt för varenda liten småsak. Jag saknar dom röda bussarna, telefonkioskerna och postlådorna. Jag saknar det faktum att det finns så mycket shopping att man känner sig helt förvirrad. Men mest av allt saknar jag den där känslan, ni vet, av att stå på Engelsk mark.
Jag älskar London, jag hatar Kiruna. Okej hat kanske är ett starkt ord. Jag ogillar Kiruna. Kiruna är alldeles för bekant. Människorna är för bekanta.
Jag vill vara i London! Jag vill börja om på nytt.